Inom textilindustrin används mycket kemikalier både vid odling och under förädlingsprocessen. För att få fram ett kilo tyg av världens mest besprutade växt bomull, används ett kilo farliga kemikalier. Vanliga syntetfibrer, som till exempel polyester och elastan tillverkas av olja, vilket i sin tur släpper ut växthusgaser, tungmetaller och lösningsmedel. Även förädlingen av naturfiber som bomull, silke och ull orsakar utsläpp av tungmetaller, kemiska bekämpningsmedel och syreförbrukande ämnen.
Bomull kan verka vara en ren naturprodukt, men på grund av de farliga kemikalier som används som besprutningsmedel, hör bomullsproduktionen till en av världens största miljöbovar. Årligen dör 40 000 människor av de bekämpningsmedel som används till bomullsodlingen och 3 miljoner människor blir förgiftade. 11 % av världens bekämpningsmedel används på bomulls plantagen. Den intensiva odlingen av bomull utarmar jorden och förstör dess bördighet. Bomullsodling tar upp 2,4 % av världens odlingsareal. Kemikalier från plantagen sprids sedan till luft och vatten, de förgiftar och förorenar närliggande områden och vattendrag. Detta skapar dåliga jordar, försaltning och vattenbrist. Det går åt 10 000- 17 000 liter vatten för att ta fram ett kilo bomull och efter sju år av normal bomullsodling går jorden inte att bruka längre.
Plantan kan också skapa sociala konsekvenser för de bönder som odlar bomullen. Bönderna är oftast fattiga och behöver låna pengar för att kunna köpa bomullsfrön. De är även ofta tvungna att sälja sin skörd innan den ens har blivit sådd. Detta gör att de blir beroende av en god skörd för att kunna leverera den mängd bomull som är utlovad och betald, samtidigt som de måste kunna betala av lånet för bomullsfröna. Blir skörden mindre än tänkt, kan bonden inte leverera den utlovade mängden bomull, vilket gör att han drar på sig ännu mera skulder. I sin tur kan detta leda till att han blir tvungen att tvångsarbeta, men även att hans barn och familj tvingas arbeta för att betala av skulderna. 50 % av världens kläder tillverkas av bomull.
Farligast och mest miljöförstörande inom textilindustrin är dock färgerierna. Många gånger tvingas arbetarna jobba utan skydd och med endast händerna som verktyg med de starka kemikalier som används vid infärgning av tyg. Hudsjukdomar samt bröst- och ledsmärtor är vanligt bland dem som dagligen tvingas jobba med kemikalierna. I brist på reningsverk sköljs sedan de farliga färgämnerna rakt ut i naturen. Och även om fabrikerna har reningsverk så används de sällan, eftersom de anses vara för dyrt. Ska man få en order gäller det att ha så låg kostnad som möjligt, rening anses som en ”onödig” kostnad. Flertalet av fabrikerna setter endast igång reningsverken när kunder och myndigheter är på besök.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar