Anledningen till att jag egentligen skaffat mig en egen blogg är för att jag vill göra folk mer medvetna om vart våra kläder kommer ifrån. Jag har märkt efter att ha läst ett par bloggar att huvudfokus oftast ligger på dagens inköp/planerade inköp, oftast kläder. Genom att skriva och lägga ut bilder på nyinköpta produkter ger man förutom gratis reklam till butikerna, inspiration åt andra. Ser det bra ut, blir man själv sugen på att införskaffa samma plagg/produkt, vilket gör att vi vill konsumera mer.
Jag tycker själv det är kul att få tips och idéer från andra, men med tanke på hur miljön ser ut just nu så kan vi inte fortsätta konsumera i samma utsträckning, framförallt inte på samma sätt. Jag tänker inte försöka få folk att sluta konsumera, absolut inte. Vill istället försöka få folk att konsumera på rätt sätt, eller åtminstone med mer eftertanke.
Själv fick jag så mycket avsmak för textilindustrin, efter att ha gjort ett arbete om textilindustrin i Indien, att jag nu känner att jag måste förmedla vidare konsekvenserna av vårt ansvarslösa slit och släng beteende. Känns nästan pinsamt att säga det, men det är bland annat vi i ett framstående land som Sverige som indirekt orsakar en försämrad miljö och dåliga arbetsvillkor i andra länder (till störst del u-länder). Åt minstonde är det vi i västvärlden, framförallt tjejer mellan 16-24 år som konsumerar mest. Jag tror inte någon vill vara delaktig till detta, men för att kunna avstånd från det är det viktigt att man känner till den fakta som jag kommer presentera.
fredag 24 april 2009
En växande industri
Textilindustrin i utvecklingsländer växer till följd av att i-länder konsumerar allt mer. Den stora efterfrågan, den hårda konkurrensen mellan företagen om kunderna, önskan att gå med vinst och önskan att expandera sin verksamhet gör att västerländska företag flyttar sin produktionen till låglöneländer, för att slippa dyra löner och kostsamma medel. Västländska företag pressar priserna och fabriksägare tvingas skära ner på kostnaderna. Standaren på fabrikerna blir låg, billiga ämnen går före miljövänliga och arbetarna tvingas jobba i en farlig miljö till en lön under minimumgränsen. Miljön och textilarbetarna är de som får ta konsekvenserna, för att vi i västvärlden ska ha råd att konsumera mer.
tisdag 14 april 2009
Skaparna bakom våra kläder
I textilfabriker världen över, främst utvecklings länder, råder stora brister. I en indisk textilfabrik arbetar många upp mot 98 timmar i veckan (de tvingas alltså jobba 7 dagar i veckan), tillåten tid att jobba i Indien är max 60 timmar. En vanlig lön för ett pass på 8 timmar ligger runt 11 kr, vilket är detsamma som en timlön på ca 1,40 kr. Visserligen är 11 kr värt mer i Indien, men det är fortfarande en mycket liten summa. Min kompis kom nyligen tillbaks från Indien, så jag frågade henne vad priserna låg runt. En tröja ligger på 10 kr, en liter vatten på flaska 5 kr och en middag bestående av varmrätt, efterrätt och dryck kan ligga runt 60 kr. Förmodligen är det inte många indier som har råd att gå på restaurang och köpa vatten på flaska, men man får ändå ett hum om vad priserna ligger på. Mat från marknaden är givetvis billigare, men några kronor blir ändå mycket pengar när månads lönen ligger under 500 lappen. För att överhuvudtaget ha råd att försörja den ofta stora familjen, måste vanligtvis alla medlemmar jobba, barn som vuxna. Dessvärre finns knappt någon tid över för att umgås med familjen, på grund av de långa och hårda arbetspassen. Tänk dig själv att behöva gå upp tidigt på morgonen och jobba fram tills sent på kvällen, sju dagar i veckan, till en lön som knappt går att leva på. Små barn får även klara sig själva på dagarna, eftersom föräldrarna inte har råd att stanna hemma och ta hand om dem. På kvällarna är de även för trötta för att orka umgås med familjen.
Förutom att det är dåligt betalt, är det även vanligt att arbetsgivaren tvingar arbetarna att jobba över, många gånger utan ersättning. Dock är det ingen ide att klaga, för andra som har gjort det har blivit sparkade. För att inte mista jobbet och den lilla inkomst det trots allt ger, accepterar arbetarna de krav som arbetsgivarna ställer.I ett utvecklingsland som Indien är det möjligt för arbetsgivaren att ignorera givna arbetsvillkor, pressa ned lönerna och samtidigt få arbetare som är villiga att sälja sina tjänster till dem. Detta är möjligt eftersom utbudet av arbetskraft är så pass stort, det finns fler arbetare än vad det finns arbeten. Konkurrensen blir givetvis stor när 1,13 miljarder människor ”slåss” om de arbeten som finns. Trots att Indien är världens största demokrati är brist på mänskliga rättigheter stor. Det är viktigt att man förstår betydelsen av att ha ett jobb i Indien. Det kan tyckas vara konstigt att arbetarna accepterar dessa förhållanden, men när valet står mellan svält och hårt arbete, väger det sistnämnda tygst. Är man arbetslös är det ingen annan än familjen som kommer ta hand om en, eftersom ett socialt skyddsnät saknas. Bidrag finns inte i deras värld. Istället får familjen stå för tryggheten om något skulle hända. Därför är det viktigt att man har många medlemar som kan hjälpa till med försörjningen.
Förutom att det är dåligt betalt, är det även vanligt att arbetsgivaren tvingar arbetarna att jobba över, många gånger utan ersättning. Dock är det ingen ide att klaga, för andra som har gjort det har blivit sparkade. För att inte mista jobbet och den lilla inkomst det trots allt ger, accepterar arbetarna de krav som arbetsgivarna ställer.I ett utvecklingsland som Indien är det möjligt för arbetsgivaren att ignorera givna arbetsvillkor, pressa ned lönerna och samtidigt få arbetare som är villiga att sälja sina tjänster till dem. Detta är möjligt eftersom utbudet av arbetskraft är så pass stort, det finns fler arbetare än vad det finns arbeten. Konkurrensen blir givetvis stor när 1,13 miljarder människor ”slåss” om de arbeten som finns. Trots att Indien är världens största demokrati är brist på mänskliga rättigheter stor. Det är viktigt att man förstår betydelsen av att ha ett jobb i Indien. Det kan tyckas vara konstigt att arbetarna accepterar dessa förhållanden, men när valet står mellan svält och hårt arbete, väger det sistnämnda tygst. Är man arbetslös är det ingen annan än familjen som kommer ta hand om en, eftersom ett socialt skyddsnät saknas. Bidrag finns inte i deras värld. Istället får familjen stå för tryggheten om något skulle hända. Därför är det viktigt att man har många medlemar som kan hjälpa till med försörjningen.
Dina kläder förstör miljön
Inom textilindustrin används mycket kemikalier både vid odling och under förädlingsprocessen. För att få fram ett kilo tyg av världens mest besprutade växt bomull, används ett kilo farliga kemikalier. Vanliga syntetfibrer, som till exempel polyester och elastan tillverkas av olja, vilket i sin tur släpper ut växthusgaser, tungmetaller och lösningsmedel. Även förädlingen av naturfiber som bomull, silke och ull orsakar utsläpp av tungmetaller, kemiska bekämpningsmedel och syreförbrukande ämnen.
Bomull kan verka vara en ren naturprodukt, men på grund av de farliga kemikalier som används som besprutningsmedel, hör bomullsproduktionen till en av världens största miljöbovar. Årligen dör 40 000 människor av de bekämpningsmedel som används till bomullsodlingen och 3 miljoner människor blir förgiftade. 11 % av världens bekämpningsmedel används på bomulls plantagen. Den intensiva odlingen av bomull utarmar jorden och förstör dess bördighet. Bomullsodling tar upp 2,4 % av världens odlingsareal. Kemikalier från plantagen sprids sedan till luft och vatten, de förgiftar och förorenar närliggande områden och vattendrag. Detta skapar dåliga jordar, försaltning och vattenbrist. Det går åt 10 000- 17 000 liter vatten för att ta fram ett kilo bomull och efter sju år av normal bomullsodling går jorden inte att bruka längre.
Plantan kan också skapa sociala konsekvenser för de bönder som odlar bomullen. Bönderna är oftast fattiga och behöver låna pengar för att kunna köpa bomullsfrön. De är även ofta tvungna att sälja sin skörd innan den ens har blivit sådd. Detta gör att de blir beroende av en god skörd för att kunna leverera den mängd bomull som är utlovad och betald, samtidigt som de måste kunna betala av lånet för bomullsfröna. Blir skörden mindre än tänkt, kan bonden inte leverera den utlovade mängden bomull, vilket gör att han drar på sig ännu mera skulder. I sin tur kan detta leda till att han blir tvungen att tvångsarbeta, men även att hans barn och familj tvingas arbeta för att betala av skulderna. 50 % av världens kläder tillverkas av bomull.
Farligast och mest miljöförstörande inom textilindustrin är dock färgerierna. Många gånger tvingas arbetarna jobba utan skydd och med endast händerna som verktyg med de starka kemikalier som används vid infärgning av tyg. Hudsjukdomar samt bröst- och ledsmärtor är vanligt bland dem som dagligen tvingas jobba med kemikalierna. I brist på reningsverk sköljs sedan de farliga färgämnerna rakt ut i naturen. Och även om fabrikerna har reningsverk så används de sällan, eftersom de anses vara för dyrt. Ska man få en order gäller det att ha så låg kostnad som möjligt, rening anses som en ”onödig” kostnad. Flertalet av fabrikerna setter endast igång reningsverken när kunder och myndigheter är på besök.
Bomull kan verka vara en ren naturprodukt, men på grund av de farliga kemikalier som används som besprutningsmedel, hör bomullsproduktionen till en av världens största miljöbovar. Årligen dör 40 000 människor av de bekämpningsmedel som används till bomullsodlingen och 3 miljoner människor blir förgiftade. 11 % av världens bekämpningsmedel används på bomulls plantagen. Den intensiva odlingen av bomull utarmar jorden och förstör dess bördighet. Bomullsodling tar upp 2,4 % av världens odlingsareal. Kemikalier från plantagen sprids sedan till luft och vatten, de förgiftar och förorenar närliggande områden och vattendrag. Detta skapar dåliga jordar, försaltning och vattenbrist. Det går åt 10 000- 17 000 liter vatten för att ta fram ett kilo bomull och efter sju år av normal bomullsodling går jorden inte att bruka längre.
Plantan kan också skapa sociala konsekvenser för de bönder som odlar bomullen. Bönderna är oftast fattiga och behöver låna pengar för att kunna köpa bomullsfrön. De är även ofta tvungna att sälja sin skörd innan den ens har blivit sådd. Detta gör att de blir beroende av en god skörd för att kunna leverera den mängd bomull som är utlovad och betald, samtidigt som de måste kunna betala av lånet för bomullsfröna. Blir skörden mindre än tänkt, kan bonden inte leverera den utlovade mängden bomull, vilket gör att han drar på sig ännu mera skulder. I sin tur kan detta leda till att han blir tvungen att tvångsarbeta, men även att hans barn och familj tvingas arbeta för att betala av skulderna. 50 % av världens kläder tillverkas av bomull.
Farligast och mest miljöförstörande inom textilindustrin är dock färgerierna. Många gånger tvingas arbetarna jobba utan skydd och med endast händerna som verktyg med de starka kemikalier som används vid infärgning av tyg. Hudsjukdomar samt bröst- och ledsmärtor är vanligt bland dem som dagligen tvingas jobba med kemikalierna. I brist på reningsverk sköljs sedan de farliga färgämnerna rakt ut i naturen. Och även om fabrikerna har reningsverk så används de sällan, eftersom de anses vara för dyrt. Ska man få en order gäller det att ha så låg kostnad som möjligt, rening anses som en ”onödig” kostnad. Flertalet av fabrikerna setter endast igång reningsverken när kunder och myndigheter är på besök.
Vad kan jag göra för att bidra till en positiv utveckling?
Ibland kan det verka svårt att veta vad man ska göra, även om man gärna vill bidra till en förbättring. Vad kan man som ensam person göra för att jobba för en hållbarutveckling? Hur förhindrar man att arbetare behandlas dåligt i andra länder och vad kan jag göra för att stoppa fortsatt ned smutsning av miljön? Det här är frågor som jag själv har ställt mig. Men det går faktiskt att göra skillnad, eftersom att problemet oftast ligger närmare än vad man tror. För varför tvingas arbetare jobba under dåliga förhållanden? Jo det är för att vi, du och jag ska kunna konsumera billigare och framförallt oftare. Företag bestämmer vilken fabrik som ska tillverka en produkt, men man får inte glömma bort att ett företag anpassar sig efter vad som efterfrågas på marknaden. Riktar man in sig på en grupp som konsumerar mycket, billig och ofta, blir det lätt att man som företag söker sig till leverantörer som kan producera stora kvantiteter till ett billigt pris. Ett billigt pris är vanligtvis detsamma som nedskärning på, löner, rening och säkerhet. Man kan tycka det är företagets ansvar att se till så att förhållandena ser bra ut på de fabriker som tillverkar deras produkter. Men med högre löner och bättre standard på
fabrikerna kommer priset till slutkunden bli högre. Det gäller då att vi som konsumenter är bered att betala det priset, för om inte kommer kunden i alla fall söka sig till ett företag där priset är lägre. Ge istället fler företag möjligheten att ställa humana krav på fabrikerna, genom att öka efterfrågan på bra framtagna textilvaror.
Vill man förbättra förhållandet för arbetare och miljö, kan man kolla upp vilka märken/företag som ser till att ILO:s kärnkonvention (mänskliga rättigheter relaterat till arbete) följs, genom att bland annat spana efter ekosymboler. På så sätt ökar man efterfrågan på bättre framtagna varor och gör det möjligt för fler företag att satsa på bättre framtagna varor. Man kan se att det kommer allt mer ekologiska varor, vilket är ett bevis på att medvetheten om saker som detta har ökat, och att allt fler personer vill ta avstånd från dåligt framtagna varor. Vi måste hjälpa till att förbättra situationen för arbetare världen över, genom att göra klokare val. Enligt min mening är vi alla medbrottslingar till orättvisa förhållanden och en försämrad miljö. Därför tycker jag det är dags att vi börjar ta vårat ansvar, för i slutändan kommer vi få sona för våra brott. Förvisso drabbar det inte oss att andra har det dåligt, men dessvärre kan vi inte blunda för miljöproblemen eftersom det är ett globalt broblem. Miljön hänger samman. Förstör vi vår miljö har vi ingen annan stans att ta vägen/fly till, eftersom vi är isolerade på vår planet. Vi har än så länge alla förutsättningar att klara oss, så länge vi inte förstör för oss själva. Så skärpning, tänk efter, vad är egentligen prylar värt!
fabrikerna kommer priset till slutkunden bli högre. Det gäller då att vi som konsumenter är bered att betala det priset, för om inte kommer kunden i alla fall söka sig till ett företag där priset är lägre. Ge istället fler företag möjligheten att ställa humana krav på fabrikerna, genom att öka efterfrågan på bra framtagna textilvaror.
Vill man förbättra förhållandet för arbetare och miljö, kan man kolla upp vilka märken/företag som ser till att ILO:s kärnkonvention (mänskliga rättigheter relaterat till arbete) följs, genom att bland annat spana efter ekosymboler. På så sätt ökar man efterfrågan på bättre framtagna varor och gör det möjligt för fler företag att satsa på bättre framtagna varor. Man kan se att det kommer allt mer ekologiska varor, vilket är ett bevis på att medvetheten om saker som detta har ökat, och att allt fler personer vill ta avstånd från dåligt framtagna varor. Vi måste hjälpa till att förbättra situationen för arbetare världen över, genom att göra klokare val. Enligt min mening är vi alla medbrottslingar till orättvisa förhållanden och en försämrad miljö. Därför tycker jag det är dags att vi börjar ta vårat ansvar, för i slutändan kommer vi få sona för våra brott. Förvisso drabbar det inte oss att andra har det dåligt, men dessvärre kan vi inte blunda för miljöproblemen eftersom det är ett globalt broblem. Miljön hänger samman. Förstör vi vår miljö har vi ingen annan stans att ta vägen/fly till, eftersom vi är isolerade på vår planet. Vi har än så länge alla förutsättningar att klara oss, så länge vi inte förstör för oss själva. Så skärpning, tänk efter, vad är egentligen prylar värt!
Enkla tips på vad du kan göra för att avlasta miljön
Självklart kan man fortsätta klä sig snygg och samtidigt vara mån om en bra miljö. Man behöver bara göra det med mera eftertanke.
* Ett enkelt sätt är att köpa ett plagg istället för två, på så sätt får man råd med det dyrare men förhoppningsvis bättre plagget, samtidigt som man minskar belastningen på jordens resurser. Köper man plagg med bättre kvalitet håller de även längre, slopa slit och släng modet.
*Mode skiftar fort, men gamla trender har en tendens att komma tillbaka. Perfekt är därför att fynda på secondhand butikerna, man kan hitta riktiga fynd till ett bra pris utan att varken miljön eller arbetare tar skada. Plagget är ju redan tillverkat.
*Var lite kreativ när du tröttnar på dina kläder, sy om, sy in, riv upp, klipp av, kläder går alltid att krydda till. Har du en snäll kompis i samma storlek kan ni ju alltid byta/låna kläder av varandra, på så sätt fördubblas garderoben och det tar längre tid att tröttna.
*Vill du ändå köpa nya kläder kan det vara ganska svårt att hitta ekologiska plagg, eftersom utbudet, än så länge, är ganska litet. Ett tips då är att satsa på ett tidlöst mode. Enkla kläder i diskreta färger som svart och vitt, funkar alltid och är oftast snyggast. Visst kan det vara kul med färg ibland, men efter några veckor kommer man ändå önska att man hade valt tröjan i svart istället. Tyvärr så funkar oftast färglada plagg endast på sommaren, eftersom de större del av året skär sig till vår bleka hy, om man inte fuskar på solarium förstås.
American Apparel
American apparel är den perfekta affären för den som söker tidlösa kläder. Är helt klart en av mina favorit buiker. Det går alltid att hitta coola basplagg i alla tänkbara färger. Ett flertal av deras kläder är även ekologiska.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
